Borrelia
Smittrisken är som högst längs kusterna
Borrelia är en infektion som orsakas av bakterier och som kan spridas av fästingar. Fästingar som är infekterade med borrelia finns i stora delar av Sverige, med undantag för det norrländska inlandet. Smittrisken är dock som högst längs kusterna, och då särskilt i de sydöstra delarna av Syd- och Mellansverige.
Varje år diagnostiseras ungefär 10 000 personer med borrelia i Sverige. Borreliainfektioner är vanligare bland kvinnor än män, särskilt i övre medelåldern. Det är också vanligare att kvinnor drabbas av upprepade borreliainfektioner. Exakt varför det är såhär är fortfarande oklart, men en teori är att kvinnors immunförsvar fungerar annorlunda när det gäller att bekämpa borreliabakterier.
Borrelia finns inte bara i Sverige utan är spridd över stora delar av det norra halvklotet.
Smitta
Om du blir biten av en fästing som är smittad med borrelia kan borreliabakterier överföras till ditt blod.
En fästing måste vanligen vara fastbiten i minst ett dygn innan borreliabakterier börjar överföras till värden, därför kan man minska risken att bli smittad genom att regelbundet kontrollera sin hud och omedelbart ta bort eventuella fästingar.
Finns det något vaccin mot borrelia?
Nej, det finns i dagsläget inte något vaccin mot borrelia, men forskning pågår.
Genomgången borreliainfektion ger inte någon immunitet.
Minska risken att bli smittad med borrelia
- Klä dig i skyddande kläder för att minska risken för att bli biten av en fästing.
- Inspektera regelbundet kroppen så att du snabbt hittar eventuella fästingar som bitit sig fast. Ju längre en fästing får sitta kvar, desto större risk för att den hinner överföra borrelia om den är infekterad. Störst risk att drabbas av borrelia har man om fästingen får sitt kvar i minst ett dygn.
- När du upptäcker en fästing på huden, ta bort den så fort som möjligt.
Symptom
- En hudrodnad (kring bettplatsen) som är större än 5 cm i diameter, hos vissa åtföljd av klåda och domningar
- Ledvärk
- Muskelvärk
- Huvudvärk
- Trötthet
Erythema migrans
Den karaktäristiska hudrodnaden, som heter erythema migrans, växer sig gradvis större kring bettplatsen. Det är dock bara hälften av alla som smittas med borrelia får den karaktäristiska rodnaden på huden. Det brukar dröja en till fyra veckor mellan fästingbett och rodnad.
Utan hudrodnaden kan det ta tid att få korrekt diagnos eftersom övriga symptom är sådana som kan orsakas av en lång rad olika hälsoproblem. Vad som gör det än svårare är att många som smittas med borrelia inte ens märkte att de blev bitna av en fästing.
I takt med att erythema migrans växer sig större kan den börja blekna i mitten, så att rodnaden så småningom blir ringformad snarare än heltäckande. Hos kvinnor är det vanligare att den förblir jämt röd, utan någon blekning i centrum.
Hos vissa patienter är erythema migrans inte rund utan oval eller orgelbunden till formen.
Obs! I samband med ett fästingbett är det inte ovanligt att huden omedelbart blir röd precis vid bettstället. Detta är en reaktion på själva bettet och är inte någon indiktation på att man blivit smittad av borrelia. Denna typ av rodnad brukar försvinna av sig själv inom några dagar.
Multipla erythema migrans
Multipla erythema migrans innebär att man får mer än en hudrodnad på kroppen. Detta brukar åtföljas av feber. Vissa patienter får också andra hudförändringar, såsom blåsor eller vätskande sår.
Symptom från leder och nervsystem
En borreliainfektion som inte får korrekt medicinsk behandling kan sprida sig till lederna och nervsystemet, så att man börjar få symptom från dessa delar av kroppen. Det kan till exempel röra sig om ledvärk i rygg, ben, armar och nacke. Tillfällig ansiktsförlamning kan också uppstå. Andra exempel på symptom är huvudvärk, feber kring 38 grader C och viktnedgång. I mycket ovanliga fall kan man få symptom från hjärta och ögon.
Borreliaartrit
Borreliaartrit är en ledinflammation orsakad av borreliabakterien. Den yttrar sig genom att en eller flera leder svullnar och förblir svullna i allt från några dagar till flera veckor. Knäleden är särskilt utsatt.
Det är vanligt att svullnaden försvinner ett tag och sedan återkommer på nytt. När svullnaden är borta brukar smärta i lederna kvarstå.
Neuroborrelios
Att drabbas av neuroborrelios innebär att borreliabakterien har infekterat nervsystemet. Av alla som smittas av borrelia är det mindre än 10% som utvecklas neuroborrelios. Hos barn brukar neuroborreliosen bli allvarligare än hos vuxna. Vuxna drabbas normalt av starka smärtor i rygg, ben och/eller armar. Hos barn är symptomen vanligen mer vaga. Både barn och vuxna kan utveckla tillfällig förlamning av en del av ansiktet.
Det brukar ta tid för borreliainfektionen att sprida sig till nervsystemet och det är ovanligt att man märker några symptom på neuroborrelios tidigare än 30 dagar efter bettet. Oftast tar det ännu längre tid än så; flera månader eller till och med ett halvår.
Undersökning
Om du har fått den typiska hudrodnaden kring bettstället brukar det räcka med att läkaren tar en titt på rodnaden för att kunna ställa diagnos.
Om det finns misstanke om att bakterierna har börjat sprida sig till andra delar av kroppen kan du behöva lämna ett blodprov.
Om du har symptom på borreliainfektion i nervsystem kan ett ryggvätskeprov bli nödvändigt.
Vid misstänkt ledinflammation kommer läkaren att vilja ha ett ledvätskeprov.
Behandling
Om borrelian upptäcks i ett tidigt skede, medan det fortfarande bara rör sig om en rodnad kring bettstället, brukar det räcka med att man får antibiotika (vanligen penicillin) i tablettform.
Om infektionen har hunnit sprida sig kan man behöva en annan sorts antibiotika, men det brukar gå bra att ge även denna i tablettform. Att infektionen har spridit sig gör att det tar längre tid att bli av med infektionen. I vissa fall kan restsymtom hänga kvar i många månader, trots att antibiotikan har dödat bakterierna. När bakterierna är döda finns gör det inte någon nytta att fortsätta med antibiotikabehandlingen, även om symptomen kvarstår. Tvärt om ökar risken för biverkningar av antibiotikan om man genomgår en långvarig behandling.
Behandling av gravida
Om den smittade är gravid kan behandlingen behöva anpassas efter detta. Det finns till exempel vissa sorters antibiotika som man bör undvika när man är gravid, och i vissa fall ska en gravid kvinna som smittats av borrelia ges en högre dos av antibiotika.
Komplikationer och följdsjukdomar
Borrelia kan leda till komplikationer och följdsjukdomar, och detta kan ske även om man lyckas döda själva borreliabakterierna med antibiotika. Risken för komplikationer och följdsjukdomar ökar om borreliainfektionen hinner pågå länge innan framgångsrik behandling sätts in.
Äldre löper högre risk att drabbas av komplikationer och följdsjukdomar än yngre.
Komplikationer av neuroborrelios
Som nämnts ovan kan borrelia angripa nervsystem, vilket kallas för neuroborrelios. Svåra infektioner i det centrala nervsystemet kan orsaka problem som stannar kvar även efter att bakterien har dödats av antibiotikan. Förlamningar, minnesstörningar och koncentrationsproblem är exempel på sådant som kan stanna kvar även efter att borreliabakterierna är borta.
Borrelia lymfocytom
Den som är smittad av borrelia kan utveckla en hudinflammation som yttrar sig i form av en blåröd knuta i huden, vanligen i kombination med att de lymfkörtlar som är närmast knutan svullnar. Knutan, som oftast sitter på bröstvårtan eller örsnibben, är vanligen är mellan en och fem centimeter i storlek. Det formella namnet på denna åkomma är borrelia lymfocytom. Jämfört med vuxna har barn som smittats med borrelia en ökad benägen att utveckla borrelia lymfocytom.
Borrelia lymfocytom behandlas med antibiotika.
Akrodermatit
Akrodermatit är en kronisk hundinflammation som kan uppstå som en konsekvens av en borreliainfektion. Akrodermatiten uppstår på den kroppsdel där man blev biten av den infekterade fästingen, och sprider sig sedan långsamt. Efter hand kan både leder och nerver under huden påverkas av inflammationen.
Eftersom akrodermatiten yttrar sig i form av svullnad och en blåröd missfärgning förekommer det att den misstas för dålig blodcirkulation.
Akrodermatit behandlas med antibiotika, men de hudförändringar som redan har hunnit uppstå brukar stanna kvar även efter behandlingen.
Jämfört med män har kvinnor har en ökad risk att utveckla akrodermatit.