Varje år ramlar människor över bord från båtar och hamnar i vattnet ofrivilligt. Det är viktigt att inse att risken att ofrivilligt hamna i vattnet existerar och planera därefter. Det är förvånansvärt många människor som ägnar sig åt båtliv utan att ha minsta plan för hur de ska agera om någon råkar falla i vattnet.

Här nedanför hittar du punkter som kan användas som underlag för en diskussion om båtsäkerhet och hur man agerar när någon har fallit i vattnet. Punkterna är på intet sätt uttömmande utan är bara tänkta som grund för vidare diskussion och informationssökning.

Vi rekommenderar alla som ägnar sig åt båtliv att gå en sjösäkerhetskurs. Du kan till exempel vända dig till närmsta båtklubb eller segelsällskap för mer information, eller kontakta kursarrangörer som Studiefrämjandet, ABF och Medborgarskolan. Allmänna livräddningskurser med inriktning på vatten är också av nytta, eftersom de innehåller information och övningar om hur man får upp en nödställd ur vattnet, hur man genomför första hjälpen, etc. Både sjösäkerhetskurser och livräddningskurser innehåller moment som man kan ha nytta av även när man inte är till sjöss, såsom allmän första hjälpen, riskanalys och hur man håller sig lugn i en nödsituation.

Prata igenom i förväg

Om ni är en familj eller grupp som åker båt tillsammans, se till att hela gruppen har en gemensam plan för hur ni ska agera om någon ramlar i vattnet. Även tämligen små barn bör delta i dessa samtal och få veta hur de ska agera. Hur man bör agera varierar givetvis beroende på ålder och andra färdigheter. En simkunnig vuxen kan i många situationer hoppa i vattnet för att rädda någon som fallit över bord, medan ett litet barn bör få lära sig hur det ska agera om det själv faller i vattnet samt hur det slår larm om någon annan faller i.

Ropa högt

Bestäm i förväg vad man ska ropa för att larma om att någon fallit överbord, så att det inte blir några missförstånd. ”Man överbord” är ett bra val eftersom det är en allmänt känd term som även folk i närheten förstår.

Under förberedelsearbetet, se till att alla är införstådda med att man aldrig får ropa ”man överbord” på skoj. Under övningar är det bäst att välja ett neutralt ord som inte riskerar att missleda omgivningen.

Stanna båten

Alla vuxna, samt tillräckligt stora barn, bör få lära sig hur man stannar båten när någon har ramlat i vattnet.

Håll koll

Vissa båtar har en man-överbord-knapp i navigeringsutrusningen som man kan trycka på för att markera den position båten hade när någon föll över bord. Även om en sådan knapp används bör man inte släppa personen i vattnet med blicken ens för en liten stund, om det inte är absolut nödvändigt. Om ni är flera ombord, utse en person som enbart har ansvar för att följa personen i vattnet med blicken och konstant peka på den nödställde med hela armen så att det är lätt för övriga att se vilken riktning som gäller. I en akut situation är det lätt hänt att alla rusar iväg för att hämta livboj, hoppa i vattnet, etc och tänker att någon annan ska hålla koll på den som fallit i.

En person som håller på att drunkna beter sig sällan som på film, det vill säga plaskar med armarna och skriker på hjälp. Istället är det vanligt att den nödställde tyst sjunker ned under ytan. Har man då släppt personen med blicken, om så bara för en kort stund, kan det visa sig vara mycket svårt att lokalisera personen igen och livsavgörande tid kan slösas bort på att söka på fel ställe.

När det gäller barn som ramlar i händer det inte sällan att ALLA vuxna ombord kastar sig i vattnet reflexmässigt för att få upp barnet. Detta innebär att ingen blir kvar ombord som håller koll på barnets position, båten blir helt förarlös, ingen kan kasta i livboj och räddningslina och ingen kan larma 112 vid behov. Bästa sättet att undvika detta är att diskutera i förväg hur man ska agera om någon faller i.

Hur tar man sig upp? Hur hjälper jag någon upp?

Det är viktigt att veta hur man tar sig upp i båten igen om man har fallit över bord. Går det ens att ta sig upp själv, eller måste man få hjälp från någon ombord? Hur använder man kastlina, livboj etc på rätt sätt?

Om du vill hjälpa någon ombord som har fallit i, hur kan du göra det på ett säkert vis? Tänk på att en person med skor, våta jeans och våt sommarjacka väger betydligt mer än en person i torra kläder eller badbyxor.

Hur larmar jag?

Det är viktigt att alla ombord vet hur man larmar räddningstjänsten vid en akutsituation. Finns en laddad mobiltelefon ombord som har täckning i det område ni befinner er, eller måste man larma på annat vis, till exempel via radio? Kan alla ombord använda radion för att larma?

Nödnumret är 112. Man ringer inte något särskilt nummer till sjöräddningen, utan man ringer 112 och så larmar de sjöräddningen.

Att få koordinaterna för var personen föll i är till stor nytta för sjöräddningen.

Utrustning

• Finns det någon livboj ombord? Minst en livboj med ljus och lina är att föredra.
• Lina med sele som flyter är praktiskt att ha om man försöker rädda någon som fallit i vattnet och som inte själv kan hålla tag i en livboj.
• Om båten har en badstege, se till att alla ombord vet var den sitter och kan fälla ned den.
• Placera inte packning så att det blir svårt att fälla ned badstegen om någon har fallit över bord. Tänk på att packning som är lätt för en vuxen att lyfta undan på ett ögonblick kan utgöra ett stort hinder för ett barn som försöker fälla ut badstegen för att hjälpa en vuxen som fallit över bord.
• Var medveten om att en badstege som är placerad alldeles intill båtmotorns propeller innebär en säkerhetsrisk om någon försöker ta sig upp i båten utan att propellern har slagits av.
• Flytvästar för barn och husdjur har ofta en hälla för att göra det enklare att ”fånga in” den som fallit över bord. Finns det någon båtshake ombord på din båt som kan användas för att snabbt kroka fast i denna hälla om någon fallit över bord?
• Brandsläckare bör alltid finnas ombord. Att snabbt kunna släcka en liten brand kan innebära att man inte behöver hoppa överbord.
• Vid särskilt riskfyllda resor, till exempel havssegling, rekommenderas säkerhetssele med krok.

Öva praktiskt

• Det är mycket viktigt att ha praktisk vattenvana, och till exempel veta hur det känns att försöka simma iförd jeans och kofta.
• Öva på hur det är att simma och flyta med flytväst.
• Öva på hur det känns att hamna i vattnet när det är kallare än vad du normalt brukar bada i. Här måste man givetvis använda sitt omdöme och se till att övningen inte innebär onödiga risker. Öva på grunt vatten och öva aldrig ensam.

  Om du så småningom vill börja öva i riktigt kallt vatten, använd flytväst och säkerhetslina, och gör övningen tillsammans med minst en person som klarar av att dra upp dig vid behov.

  Det finns särskilda säkerhetskurser man kan gå om man vill lära sig hur man ska agera om man själv eller någon annan ramlar i vattnet på vintern.

Använd flytväst eller flytoverall

• Alla ombord bör använda flytväst, även vuxna män som minsann kunde simma 4 kilometer i isvatten när de gjorde lumpen för 40 år sedan.
• En flytväst bör ha en visselpipa så att man kan larma omgivningen.
• Välj helst flytvästar som syns tydligt i vattnet, till exempel neongula eller klart orangea.
• Om du är ute med båten under vår och höst när vattnet är kallt är en flytoverall att rekommendera. En flytoverall skyddar mot den första köldchocken och fungerar sedan som en våtdräkt när vattnet mellan din kropp och overallen värms upp av din kroppsvärme. En flytoverall som uppfyller kraven för ISO 15027-1 gör att du inte förlorar mer än 2°C av din kroppstemperatur om du ligger en timme i vatten som är 5°C. Många av dagens moderna flytoveraller är ännu bättre än så.
• Som nämnts ovan är det bra att i förväg testa hur det är att befinna sig i vattnet med flytväst eller flytoverall. Även små barn bör få prova på hur det känns att flyta med räddningsvästen. Räddningsvästar som automatiskt snurrar så att man hamnar på rygg kan upplevas som skrämmande för barn som aldrig har fått testa dem i förväg och som är vana vid att simma bröstsim snarare än ryggsim.