Att ge sig ut på långfärdsskridskor, ägna sig åt pimpelfiske eller på annat vis njuta av våra härliga vinterisar är en fantastisk naturupplevelse. På denna sida har vi samlat några tips för dig som vill göra vistelsen på is säkrare. Sidan är inte uttömmande utan är tänkt som utgångspunkt för vidare efterforskningar.

För mer information om säkerhet på is, besök gärna issakerhet.se – ett samarbete mellan Svenska Livräddningssällskapet, Sveriges Snöskoterägares Riksorganisation, Friluftsfrämjandet, Sjöräddningssällskapet, Skridskonätet och Sportfiskarna. Där kan du bland annat hitta information om hur man räddar en nödställd som har gått genom isen.

Utrustning

• IsdubbarIsdubbarna ska bäras i en rem runt halsen, strax under hakan och utanför kläderna. Om man har isdubbarna längre ned på bröstet och/eller under sina kläder är det svårare att få tag på dem när man befinner sig i vattnet. Att få tag på isdubbar som ligger i jackfickan, nedpackade i ryggsäcken, etc är förstås ännu svårare.

  Det bör gå ett snöre mellan den enskilda isdubben och dess fodral, så att isdubben kan dras upp igen om man skulle tappa greppet om den.

  Att ta sig upp ur vattnet med hjälp av isdubbar är svårt även om man använder rätt teknik, särskilt om man inte har flytväst eller flytoverall på sig. Att öva på att använda isdubbar, när man är fullt påklädd med skor och vinterkläder, är att rekommendera.

• VisselpipaEn visselpipa i snöre som sitter fast så att du lätt kan nå den kan hjälpa dig att slå larm när du har hamnat i vattnet. En visselpipa är också bra att ha om du upptäcker att någon annan har hamnat i vattnet, så att du kan slå larm till människor som befinner sig i närheten.

  Visselpipan bör vara av plast istället för metall, och den bör inte ha någon kula i sig eftersom kulan kan frysa fast. Kulor är populära i signalvisselpipor eftersom de skapar en drillande ton som är mer genomträngande. För att åstadkomma en liknande effekt utan kula kan man konstruera visselpipan med dubbla spaltöppningar. En sådan visselpipa är att rekommendera för den som ska ge sig ut på isen.

• RäddningslinaNär någon har gått genom isen är risken stor för att isen omkring honom eller henne går sönder om du går nära för att försöka dra upp personen. Betydligt säkrare för er båda två är att du kastar ut en säkerhetslina och använder den för att dra upp personen.

  Räddningslinan ska kunna flyta. Den bör också ha en tyngd som gör att den går att kasta långt.

  Tänk på att försvara din räddningslina så att den är lättåtkomlig. Att tömma ur ryggsäcken för att komma åt räddningslinan som är packad i botten gör att du förlorar viktig tid.

  Även om man ger sig ut på isen i grupp bör alla ha varsin räddningslina med sig. Mycket kan hända som man inte har planerat för, och det är inte omöjligt att du hamnar i en situation där du inte har tillgång till någon av de övriga personernas räddningslinor.

• IspikEn ispik används för att bedöma isens bärighet och kvalité. Du kan läsa mer om is längre ned på denna sida.
• Torra kläderOm man lyckats ta sig upp ur en isvak är det bra att snabbt få av sig de blöta kläderna och ta på sig torra. Detta gäller även om man till exempel går genom isen på grunt vatten och bara får en del av kroppen blöt. Man kan snabbt drabbas av farlig nedkylning och köldskador i våta kläder även om temperaturen inte är så låg.

  Förvara ett ombyte i väskan, i en eller flera vattentäta påsar så att kläderna förblir torra även om du går genom isen.

• MobiltelefonPlacera din mobiltelefon i ett vattentätt fodral innan du ger dig ut på isen. Använd gärna ett fodral som gör att du kan slå larm med mobiltelefonen utan att först behöva snurra den fri från flera platspåsar, ta bort tejp, etc. Förvara mobiltelefon så att den är lättåtkomlig.
• FlythjälpOm man hamnar i iskallt vatten är någon typ av flythjälp guld värd. En torrdräkt eller flytoverall är bäst, eftersom den både ger flythjälp och hjälper till att begränsa förlusten av kroppsvärme. Att hamna i iskallt vatten innebär att pulsen ökar och man börjar flämta. Detta bidrar till ökad värmeförlust.

  En flytväst ger flythjälp, men minskar inte värmeförlusten på samma vis som en torrdräkt eller flytoverall.

En ryggsäck med flytkraft kan ge viss flythjälp, men det är viktigt att ryggsäcken har midjerem och helst även grenband – som används. Utan sådana anordningar riskerar du att hamna i en situation är ryggsäcken flyter upp och trycker ned dig snarare än att lyfta upp dig.

En smart packad ryggsäck kan ge extra flytkraft, till exempel tack vare en vattentät påse med ombyteskläder och luft i. Mer information om hur man bör packa sin ryggsäck kan du få hos Friluftsfrämjandet.

• Varm dryckEn termos med varm och söt dryck är bra att ha till hands om man behöver värma upp någon som blivit kall och ge personen ett energitillskott. Ge dock bara dryck om den nedkylde är någorlunda pigg. Man ska inte ge dryck till någon som är loj, omtöcknad eller har frossa.

  Innan du ger dryck till någon som är nedkyld, kontrollera att drycken inte är het.

Om du vill stödja Sjöräddningssällskapet kan du handla din utrustning i Sjöräddningssällskapets butik på internet.